Hereafter
Jag kryper runt på alla fyra och försöker förhindra vattenläckaget jag själv orsakat av mina paper towels med Zoe's spya som jag försökte vara snäll och torka upp. So much for kharma liksom. Seriously. Nu snackar vi inte porla ur toaletten. Det här var flowing like the river och jag ligger och krälar för att inte floden av toalettvatten ska nå ut i hallen. Rude awakening, typ. Men sen löste sig allt - med lite tålamod, toalettvatten blöta armar och ett envist pumpande med sugimoj mopp saken.
Resten av dagen flowade på. Som toalettvattnet ungefär. Hahaha! Skjutsade Jack till Cliff för hans sons birthdayparty medans jag och tjejerna höll på med lite kul moviemaking. Vid fyratiden fick min värdmamma för sig att jag jobbat klart för dagen... there is a first for everything. Jag myste ner mig i soffan i mitt rum med tända doftljus och Grey's Anatomy. Lite senare på kvällningen blev det bio med Anna och Vanessa i Burlington. Hereafter är en underbart vackert skriven film av Clint Eastwood. Gå och se!
Jag är så trött så jag tror att huvudet kommer sprängas om jag inte lägger mig ner inom fem minuter. Upp sju imorgon för barnens sunday school och sen är det trick or treating i Beacon Hill för hela slanten! Skön Brynäsvinst ikväll också. Jag vill ju se slutspel i vår när jag kommer hem. Det varenda Gävlebo går och väntar på! :-)
Puss, god natt... verkligen.
Pick up truck
When he comes around, see your fixin’ to shine, and my faith won’t keep
Hate to be so emotional, I didn’t mean to get physical
But when he pulled in and he revved it up, I said you call that a pickup truck?
And in the moonlight I run him down, all kickin’ screamin’ and rollin’ around
A little piece of a bloody tooth, just so you know I was thinkin’ of you
Just so you know... oh
"German tourists"
Pöhöhöhö. Jag och Maria tog oss till Helen's för vår veckoliga frukost och sedan kom resten av Concord tjejerna och joinade på. Vi satt och pratade om allt från Teletubbies kostymer till pee-pee alarms innan jag och Anna var tvungen att resigna till våra lite större planer. Att se the haunted room på Colonial Inn. Of course tvingar jag Anna att sköta snacket, med förklaringen att jag bara skulle börja skratta hysteriskt om jag försökte, och hon ställde upp.
Anna inleder konversationen med förklaringen att vi är tyska turister som har hört att det finns ett hemsökt rum på hotellet som vi jättegärna skulle vilja se. Receptionisten förklarar snällt att någon bor i rummet just nu, men att hon skulle kunna visa oss rummet mellan denna gäst och nästa på eftermiddagen. Då vi inte har tid med detta kollar Anna på mig och väntar på min avböjning. Något knäpper till i min hjärna och jag inser hur jag måste leva upp till min tyska accent. Så jag säger på världens konstiga accent "Umm. We will try later then. Thanks." Nu klingar kanske inte detta alltför kul i era öron men ni skulle hört mig. Det var en blandning mellan rysk, fransk, tysk och svensk accent på samma gång och vi sprang ut skrattandes från Colonial Inn. Well, bättre lycka nästa gång!
Resten av dagen har bestått av att barnen haft playdates hos familjen Johnson så jag blev ledig i två timmar på eftermiddagen. Två timmar då jag städade upp mitt rum! YES! I did it, I did it. Första gången sedan hemkomsten från L.A... så alltså två månader sen. Så det var ju inte så där jättefräschigt med alla spindelväv och döda bugs på golvet nej. Men nu är det done! Sen vi åkte och hämtade pizza och halva Concord-Carlisle High School Football laget befann sig på Sorrentos, så har jag jobbat på och sen slutat för några timmar sedan. Kollat på nya Gossip Girl och America's Next Top Model. Sängen ser väldigt inbjudande ut just nu, en Halloween helg med barnen väntar och vid åtta imorrnbitti ska jag skjutsa min värdmamma till bilservice stationen.
Godnatt! ♥
Backalley in Concord
This be my town
Det var lite varmt också. Bara tjugotvå grader ungefär on October 29th. Gick min runda i Common, kollade igenom hela HM och gick ut igen med en kasse som var för stor, satt på mitt favorit Starbucks och kikade på folk samtidigt som jag kom på att mina dagar är räknade i USA, ringde hem, vandrade till Quincy Market och Harbour för att fota och bara kallprata med trevliga amerikanare, nästan bli attackerad av fiskmåsar, träffa Geoffrey för kaffe nära M.I.T. i Central Sq, ta tunnelbanan halva röda linjen till Braintree för att träffa favorit Josse!
Jossan. "Knaaullamaejnjuue". Slapphy som blåser under självtorkar. Spilld läsk. Du är så jävla rolig så jag dör tjejen! Vi åt en god mexikansk middag på The Fours i Norwell och höll sen på att dö av skratt när hon skjutsade hem mig tillbaka till Concord. Can't wait for Philadelphia trippen med MassBay om två veckor! Vad kommer vi lyckas med då? Mer än att få ett finger pekat mot oss när vi kör bil?
Alla bilder är från Quincy Market och Boston Harbor.
5 things
Kunde verkligen inte tro mina ögon när besöksstatistiken sa att jag hade dubbelt så många läsare som jag brukar ha. Hur kan ni vilja läsa allt pladder? Haha. Välkomna! Jag är thrilled över att ni finner min blogg okej... hang with me. :-) Som alltid när jag får lite fler läsare brukar jag presentera mig själv. I dagsläget har jag åstadkommit alldeles för många listor som startar med Namn: så -- här är fem (kanske ganska konstiga) saker om mig.
1. Utan nässpray kommer du inte kunna leva med mig
"VAAAAAAAR ÄR MIN NÄSSPRAY???" Har du inte hört den desperata meningen yttras av mig känner du mig kanske inte tillräckligt väl. Jajaja, nu behöver inte någon smartsy pantsy komma och säga Va? Använder du nässpray jämt? Det är ju inte alls bra för näsans känselspröt och luktsinne och skapar hundraåttio bieffekter till. Faktum är att jag nästan har en liten minifobi över att inte kunna andas rent ut genom näsan. Att andas genom munnen tycker jag är sjukt jobbigt, man blir torr och jag förknippar det med att vara andfådd. Not a fan. Jag är medveten om att det inte är speciellt bra, men, believe me, jag har gått ner i användning med rejäla mått. Förut var det nog en liten sprutflaska på tre veckor, nu räcker samma i två månader.
2. Jag har en relation med min iPod
Kej, vem har inte? Dock tror jag att det kan vara ganska värt att se mig och min iPod tillsammans, ensamma hemma. Jag går in i min värld och slår på högsta volym och tror att jag befinner mig någon helt annanstans för stunden. Sitter ner med benen i kors och nynnar eller hoppar i sängen och ruskar huvudet. Utan min musik skulle jag inte kunna analysera min värld tror jag...
3. Jag slår de flesta tjejer i armbrytning
Nog för att jag inte är mer än normalklen vad kommer till allting annat men detta är faktiskt sanning. Jag fick DNA som hade massa muskelmassa i armarna i sig eller något. Jag minns när jag gick i nian och slog samtliga tjejer i klassen... och hälften av killarna.
4. Småblommigt är min grej
Vissa älskar en speciell färg. Jag älskar småblommiga mönster och är helt obotlig. Väskor, klänningar, tröjor, gardiner, te-koppar, tapeter, sänglakan, filtar, kuddar... Nog för att jag inte kommer ha alla dessa på en och samma gång i mitt framtida hem men det kommer nog finnas en stor stash någonstans.
5. Jag är alldeles för spacy
Jag är bra på att säga randomn things out of the blue. Börja prata om underlägg till tallrikar när du står och pratar om politik. Helt plötsligt häva ur mig meningen med universum enligt mig. Eller säga något som skrämmer iväg en främling.
Favorite tv couple
Serienörd som jag plirar ner på mitt personlighetsblad... här är mina favorit tv par. Vem lever inte för lite verklighetsflykt, eller också... for better and worse, verklighets påminnelse. Jag var nördig, återigen, och sagt och googlade igenom typ alldeles för många par för att skriva ner och kunde inte välja mellan dessa tre. 
Dan & Serena - Gossip Girl
Ryan & Marissa - The O.C.
Tim & Lyla - Friday Night Lights
03.27 thursday morning
... så sover alla andra au pairer. Dock ingår inte jag i befattningen alla andra au pairer. Jag är för tvistad och konstig för det, men jag axlar rollen med glädje. Något jag valt själv. Jag passar inte in i ramen alla andra. Ge er själv en komplimang! Det är för er jag skriver så här mitt i natten. Välkommen alla nya läsare, såg att statistiken lyft sen helgen. Hmmf. I wonder why.
Sedan vi sist hördes tog Silverbay sin plats i helgen, så nu har jag tre färska credits att stödja ryggen mot. I måndags var det tråkigt nog avskedsmiddag för Carla i Newton då hon åkte tillbaka till Kenya för att jobba igen igår. Hon gav mig massa tröjor hon inte behövde och riktigt lyxigt schampoo. Ny handväska och skvallertidningar. Allt det hon gett mig är underbart. Men det finaste av allt var när hon sa att hon skulle ta med sig mitt brev till Kenya för att kunna ta fram och läsa, samtidigt som jag har hennes bredvid mig och guldkedjan med hjärtat i (som hon har likadan) från Tiffany's. Jag älskar dig Carla. Jag är så otroligt lyckligt lottad över att ha fått lära känna en människa som dig. För om det är någon som verkligen är och speglar den personen i miljonen som gör skillnad för världen så är det Carla. Hon är som en miljöinriktad Sarah Jessica Parker med hennes fina hjärta men med stil. Vi ses snart igen min fina vän. I love you. ♥
Johan min fina bästis här i amerikanska landet över vattnet som gränsar till landet där vi hör hemma. Jag älskar dig och något skit ska aldrig få komma emellan oss, aldrig... Han skrev det finaste någon någonsin skrivit till mig på sin blogg häromdagen "Linda - när ni träffar henne kommer ni förstå". Han tog orden jag inte är poetisk nog till att komma på och sa dem om mig. För jag vill säga precis samma sak. Horvat, du platsar i min hall of fame också! Snart ses vi i Gävle. Eller för all del Helsingborg. Både och. Hela Sverige väntar på oss!
Annars så är det Halloween snart och vårat hus är utspökat av läskiga screamspöken, gröna häxor med stora näsor och gubbar med ett öga som jag ibland tror är riktiga människor när vinden blåser. Barnen blir "ghosted" varje dag, en tradition bland familjer här i USA, då man efter mörkrets inbrott smyger sig intill grannens gård med godis som man lämnar på trappsteget - busplingar - och springer därifrån utan att ha avslöjat sin identitet. Sedan är det upp till den "ghostade" att ghosta vidare. Kul tradition! På söndag ska jag trick and treata med barnen i Beacon Hill. Men först är det torsdag, och då ska jag dejta Boston. My town. 
67 dagar kvar i USA och jag är lite halvt itu...
Jag saknar min frihet. Mitt gamla liv. Men den vackra, färgglada upplevelse och den själ USA har bevisat för mig är något speciellt. Min andra familj som välkomnat mig med öppna armar och älskat mig som en av dem. Jag kommer tillbaka snart för att bila genom södern, hänga i LA och för att strosa runt i mitt Boston. Inte utan Boston.
There is a place called
Hah! Cultural-Care-vinner-pengar vs. Linda-Åberg-är-en-lat-jävel 0 - 1! HAH! Jag tog mina tre första credits i helgen. Stolt cookie. Okej, nog för att det inte var överdrivet jobbigt men jag måste alltid ge mig själv en liten morot i efterhand. Eva kom och hämtade upp mig och de andra tjejerna på fredagseftermiddagen för en femtimmars körning nordväst till Adirondack area där Silverbay har sin stationering (efter att vi kört igenom världens spooky town, Bolton, var som taget ur en skräckfilm). Vi bodde på deras "Inn" på colleget där vi hade utsikt över hela lake George när vi pluggade full days om allt från amerikanska accenter till att hika uppför ett berg, samtidigt som vi hade stooora portioner kul med kvällsdans, vandring i the Paynes haunted house och bara allmänt häng. Var längesen jag skrattade så mycket, när Miri började prata om "hamstercheeks". Vill tacka er tjejer; Eva, Amanda, Miri och Stana för en underbar helg. ♥ Utan er hade min helg inte gått. Evaaaaa.... vi skulle ju skärpa oss med att ses också, kej kej!
På söndagkvällen blev jag ihjälskrämd av motorsågsmassaken människor i Witch's Woods i Acton på vårat LCC-möte. Jag har varit för horrifierad för att orka uppdatera bloggen, där kom den hundrade ursäkten. Nej men helt seriöst, vi var helt slut efter att ha kört hela vägen tillbaka från upstate New York och sen blir man halvt dödad av galningar som springer fram till vår hayride och kör upp motorsågar i fejan på en (inte fungerande men i alla fall). Jag var helt slut av utmattning efteråt. Men nog var det kul!!! Tog en bild med Jason Vorhees också, lite clean!
Make 'em go oh oh oh
Mitt USA.
You just gotta ignite the light
And let it shine
Just own the night
Like the Fourth of July
Cause baby you're a firework
Come on show 'em what your worth
Make 'em go oh, oh, oh
As you shoot across the sky y y
Riotic
Everything will break
Nothing stays the same
People say goodbye
In their own special ways
But you will linger in my veins forever
Leaving for Silverbay
Helt förvånansvärt, jobbigt, stört trött sitter jag här och försöker glo över packlistan över vad man ska ha med sig och inte till Silberbay. "Bring a phone card – cell phones do not work at Silver Bay." Flashligt... ? Det här börjar låta som en hikehelg - inte mig emot, haha. Nu ska jag ta en dusch och sen återgå till packningen. 2 p.m. går tåget till Littleton och där hämtar Eva och de andra tjejerna upp mig för att sen åka iväg på en femtimmars bilresa till själva colleget utanför Albany, NY. Vi hörs på söndag igen, efter jag förmodligen blivit helt vettskrämd efter besöket till Witches Woods i Acton med min LCC grupp! Det är livs levande, utklädda människor som springer runt och skräms i skogen. Jag kissar ju på mig av bara spökhus så jag har ingen aning om hur detta kommer sluta... hahaha!
Ha en underbar helg! ♥
Back Down South
Come on out and dance
If you get the chance
All I wanna know
Is how far you wanna go
Fighting for survival
Underneath the stars
Where we parked the cars
If you wanna go,
I'm gonna go
If you see the lights
And we hear the fights
It's gonna be a stunner
I've got something here
If you give me one more beer
I'm gonna call a runner
I don't want to say
What I have to say
If I'm a' kicking off now.
If you wanna go
I'm gonna go
I'm going back down south now
Concord fall
Concord town
Jag och min bil! Vi har ett förhållande. Det har nästan gått så långt att jag har döpt honom... som jag gjorde med min favorit blå cykel och min första dator. Han har ett namn innan året är slut, hahaha.
Colonial Inn
En sjö på Lowell Road jag glömt namnet på... förtrollande!
Jag och världens sötaste Anna!
Concord river
Emerson Park
<3
Band aided blog
Poor bloggy... det blir inte mycket överdriven action som pågår här. Denna gång har jag en ursäkt till den stackars ekande sidan och er där hemma (och här... och i Europa) som uteblir information om vad jag hittar på. Eller inte hittar på om det passar ibland. Silverbay. I'm officially now a homework hater. Jag trodde aldrig att det skulle gå så långt men nu är det klippt bara! Varför kunde jag inte bara få stå och prata i tio minuter om typ, USA, istället för att ägna mig åt en elvasidors journal över tre veckor och fem sidor blabb om mig själv? Att jobba långa timmar och försöka göra lite för mig själv på sidan, samtidigt som man ska hinna med läxa blev bara overpowering. Men nu ska det vara klart!
De senaste dagarna har jag hunnit med en hel del. Jobbat bland annat. Haha, kul. I söndags var vi på födelsedagsmiddag, som tidigare nämt, i Newton då grandpa Michael fyllde år vilket var underbart. Älskar den här familjen, och jag är så lyckligt lottad som faktiskt fått en andra familj i USA. Det betyder mycket! Träffade på ett nytt ansikte också, Carla's barndomsvän Michelle som sa att jag såg ut som Catherine Zeta Jones. Inte så dålig komplimang kanske, även om allt vi kanske har gemensamt är hårfärg, hehe. Hängde mest med Carla och henne. Som Carla sa i veckan när vi träffades igen då hon kom över för att hjälpa till med barnen, för livet. Vänner för livet. Annars i veckan har det blivit restaurangätande med familjen och frukost på favorite dinern Helen's med Anna. Älskar deras blueberry pancakes!
Ikväll kommer lite bilder från när jag och Anna bestämde oss för att ha pictureday i Concord. Färgerna på löven har snart nått sin peak här i min lilla stad och det är helt sjukt gorgeous just nu! One dreamy smalltown.
Nu: jobb och senare ska vi spöka ut huset i Halloween utstyrsel. Ikväll måste jag packa lite inför Silverbay i New York State dit jag åker över helgen för att ta mina första tre credits (amerikanska högskolepoäng) tillsammans med Eva och de andra tjejerna som hämtar upp mig imorrn runt tolvtiden för en fem timmars färd.
I miss you Sweden. Även om jag börjar känna att jag håller USA runt fotleden... jag älskar det här stället. Vi hörs ikväll! Puss puss ♥
I bilen på barnens skola i väntan på "pick up" :)
Advertising space
Malins bild, tihi... ja jag erkänner - jag är beroende av Starbucks Caramel Frappucino. Den är den enda ni behöver veta om på hela Starbucks om ni kommer till USA.
When you left
When you left you took everything with you.
Ibland är det verkligen så jag känner när sanningen, realiteten i mina depressiva stunder smyger sig på. I miss you - every day. Saknar att prata med dig varje dag om typ vad som helst... bra musik, eller bara ett budskap i en film och bara få ha dig nära. Att du var den enda som kunde rädda mig från mig själv. Att du var den som brydde dig allra mest om mig... och bara att du var som ingen annan jag någonsin lärt känna. Och nu är du inte här längre... det är som ett stort hål utan dig. Ett hål utan botten. Men jag är glad för din skull, att ditt liv fortsätter i den riktning du tänkt ut och att du lyckas med dina planer och mår bra. Det räcker för mig. Den vetskapen.
Cosmic love
Framtida karriär
Sam ber mig följa med henne upp till hennes rum för att leta fram en tröja i den tvätt jag vikt åt alla tre barnen kvällen före. Den här lilla tjejen har alltid något thoughtful att säga. Hihihi.
Sam: "Mommy loved your folding! Like... you do it better than our cleaninglady!"
Jag: "Oh that's just great! I tried my best, haha."
Sam: "So Linda, now you know you'll be able to fall back on being a cleaninglady when your sorta' collegething craps down in Sweden... you could be our cleaninglady!"
Jag: "Sounds like a plan, Sam!"
Hahaha. Hon är väl för söt - och sjukt rolig för att vara nio år. Jag vet att det är för att hon vill ha kvar mig här hemma och det värmer... kommer sakna ihjäl mig efter henne, men for now har jag fortfarande över 2,5 månad kvar.
No past land
Igår jobbade jag endast några futtiga timmar med att passa Jack och hoppa i lövhögar och efter att ha vikt några kilo tvätt till barnen så tog jag bilen och hämtade upp sötaste Anna för en underbar cheesecake middag. Nu har jag äntligen funnit en ny favorit; Lousiana chicken pasta. Aaaaah. SÅS. Hahaha. Den är så där perfekt kryddig, nästan på gränsen till för stark. Eftersom väntan på ett bord var en timme så gick vi på dödssynden Forever 21 där det inte på något sätt går att undkomma att komma ut med en påse i handen. Det var som att min dröm slagit in! Jag hittade den perfekta höstkoftan med knäppning, fickor och skydd för armbågarna i en fint olivgrön färg, ett gult linne och så köpte jag mörkgrönt nagellack också. Superhöstigt... I love it.
Idag har jag jobbat sen imorse med att göra en ordentlig frukost till barnen, vara stallpersonal och skjutsa iväg tjejerna till playdates men har just nu en liten eftermiddagspaus. Svarar på mail, bloggar... och så vann Brynäs också. Hörde att familjen Öberg-Stefánsson ska ha suttit i Lindholmssoffan. Legendariskt att ha suttit där, nog hade du velat varit med Läni? Hihihi. Nehej... nu blir det till att förmodligen göra lite Mac'n'cheese till Jack och sen jobba på tills ikväll. Puss!
Fot, sko, converse, rött, gult, orange... höst. Concord.
Webcam
Under året har jag tagit en del bilder med min ganska crappiga webcam. Eller är det jag som alltid sitter i mörker? Frågan om... jag älskar mörker. Skitkonstig är jag. Det känns så lugnt och skönt. Haha. Sorry, tillbaka till ämnet. Tänkte dra ut några bilder från årets gång, kul att kika på. 
So unreal
På morgonen efter att jag härmat hennes mobila väckarklocka och ätit lite hetsad frukost skjutsade Jossan tillbaka mig till Braintree för att åka på Bostons kommunala transport baklänges tillbaka till Concord. Förresten. Det med Jossans väckarklocka... hahaha. Seriöst Jossan, vad är det där för låt ens? De sjunger något i stil med "Väckarklockan ringer, men vågar jag svara? Kan inte förklara det som hänt". HAHAHA. Höll precis på att missa tåget tillbaka till Concord för att gröna linjens tunnelbana alltid är seg, haha, så när jag kom och sprang mot TD Garden och North Station för allt jag har så håller en snäll man upp dörren och skriker "YOU GOT IT GIRL!" medans jag hetsar uppför trappen. Haha, skön kille. Det är något man verkligen kommer sakna med USA.
Workoutade med Anna back in Concord och blev svettig som ett djur. Kanske för att jag alltid ska pressa mig själv de två sista minuterna på löpbandet och höjer upp nivån från typ tio till fyrtiofem... hahaha. Man lär ju ha något att jobba för liksom! Hem och duschade och pratade med Elin, Robin, mormor, mamma och Kenneth. Tog ju ett litet tag det där men alltid underbart att höra deras röster. Blev en lugn kväll efter att mitt psykbryt inne på Crosby's var över för att jag trodde att min plånbok var stulen... haha. Jag och Anna köpte lite chips och åkte hem till henne för att mysa till Grey's Anatomy. Senare kom också Michaela, riktigt snäll tjej! Till det med plånboken... ja, jag hade ju lämnat den i bilen såklart efter att jag gått runt fem minuter och sagt till butiksbiträdar mannen "This is so typically me. My head is always everywhere else but here." Han borde hållt med. Haha.
Nu blir det invigning av helgsjobb i ett för dagen regnigt Concord. Önskar er allihopa en trevlig helg. Mamma och pappa sticker iväg till Budapest för att fira mammas kommande 60-års dag. Budapest... hmm. Du måste ta bilder mamma, jag har ingen koll alls på den staden, hur det ser ut eller någonting alls. Ta hand om er! ♥
If I looked in the windows
While walking pass through
If I stared at the willows
With my seven black truths
If my eyes were to see
What belongs to your mind
To escape from this world
From this no past land
In those pictures
Jag och Läni på väg till Råsunda i Valbos matchbuss om jag inte minns fel. Minnen.
Här var det Sverige som stöttades i Hockey istället! Globen med favoriterna...
Här vann jag KM med älskade Indy för fjärde året i rad. Håller på att gå i taket utan ridningen, jag saknar... jag saknar.
Skolavslutning i nian! Johannes, Sebastian, jag och älskade bff.
Tre år senare - studenten med bästa Carro, Mickan och Johanna och resten av klassen! SPM3
Mami... I miss you. Här i Thailand år 2009. Och papi, I miss you too!
Jag saknar dig bff. Ett år utan dig är det längsta du kommer behöva vara utan mig. Lämnar dig inget mer när jag kommer tillbaka. Jag lovar. <3
Utmanad av Caroline
4 tv-program
Grey's Anatomy, Gossip Girl, Desperate Housewives och Americas Next Top Model.
***
4 saker jag gjort idag
Jobbat en timme på morgonen, pratat med Nico, pratat med mamma... bloggat? Hihi
***
4 saker jag längtar efter
***
4 saker på önskelistan
En perfekt höstkofta (jag hittar aldrig), en gigantisk resväska som jag kunde vakumisera ner till en normal liten pluttig (kommer inte lyckas få med mig alla kläder hem...), svensk mat, och att allt bara löser sig och jag blir mig själv igen. Nog för jag lärt mig hantera förändrig detta år.
***
4 saker jag avskyr
Folk utan empati, att vara konstant trött och orkeslös, skaldjursmat. Kom inte på mer än så.
***
4 saker jag tycker om att göra
Resa, umgås och rida. Tända ett ljus och bara lägga mig på golvet till en bra låt.
***
4 saker jag ätit idag (fredag)
Inte hunnit med fyra saker än tror jag! Få se... gröt och apelsinjuice imorse. Några rutor choklad på förmiddagen.
***
Martha's Vineyard
I want to do it right
Colorblind
Jag saknar er där hemma så innerligt och vill trycka på en knapp för att få januari. Tyvärr fungerar inte riktigt tiden på det sättet. Kärlek till er i alla fall, oavsett hur dålig jag känner mig... alltid.
I'm holding your hand
Helgen bestod av att chilla i Connecticut med barnens kusiner. Var faktiskt riktigt roligt att spela lacrosse med Sam och hennes kusin Hannah måste jag erkänna. Även om man är lite ringrostig så har man väl något så när bollsinne, hihi. Tack pappa.
Och just det. Det med bensinen. Jo på vägen hem igår från Connecticut tillbaka till beloved Mass så skulle vi stanna för att tanka på Gulf. Min värdmamma var nog lite stressad av gnälliga barn och så vidare och bad mig hålla slangen för att tanka. Sure. Men jag sa till henne att slangen var alldeles för kort för att nå tanken, och hon tyckte väl att det såg okej ut och sa att jag skulle börja pumpa in bensin. Sagt och gjort. Kan säga att jag luktade bensin hela vägen hem och trodde jag sniffat mig hög. Haha.
I miss you, Arizona
Dinner at Border Café
Klumpig som jag är glömde jag lägga ut den bästa bilden jag fick på Malins besök i Boston. Vi alla tre sitter och käkar på favoriten Border Café i Harvard Square... en underbar dag. Och Borders shoestring fries skulle jag kunna äta tre hinkar av.
Vi ses i januari stumpan! ♥
Nytt
Jag hann i alla fall hem till Gossip Girl. Haha. Vi hörs imorgon. I hope you like it! Designen alltså... tror att den här här för att stanna ett tag för jag blev faktiskt riktigt nöjd om jag får säga det själv. Har försökt åstadkommit något lite mer artsy ett tag och den här make the cut. :-)
It's a pumpkin!
Min arbetseftermiddag och kväll denna lördag i Concord har varit riktigt bra trots min lilla dust av hemlängtan tidigare. Jag kom upp vid tre tiden och Carla hade gjort varma mackor till mig, är inte hon typ världens bästa människa? Love her. Vid fem snåret åkte vi iväg hela familjen för pumpkin picking utanför Acton. De hade världens trevligaste hayride man förresten. Så kul att få chansen att uppleva en riktig pumpkin picking i USA. Det blev en jakt på de bästa pumporna utefter fältet.
Till kvällningen for vi iväg till Topsfield Fair som är ett jättestort årligt nöjesfält i Topsfield som ligger norr om Boston. Åkte fun slide och radiobilar med ungarna samtidigt som man tuggade på kettlecorn och kikade på lite större amerikanare som åt samma sak som mig -- fast med ett caramelapple och en fried dough i andra handen. Hihi. Vi red även elefant! Visserligen redan gjort det i Thailand men det var häftigt ändå även om jag inte tycker djur som elefanter hör hemma på sådana ställen. De hade dessutom en grönsaks-, blom- och djurutställnig som var mysig att kika på. Den största årliga pumpan utses varje år på Topsfield fair.
Nu ska jag försöka förflytta mig över till sängen för lite sömn innan det blir två heldagars i Connecticut från och med imorgon förmiddag... suck. Men life is what life is och jag är tillbaka senast på måndagkväll. Puss!
Me and the pumpkins! 
Fältet fyllt av pumpor i alla möjliga skepnader och toner
Tihi. Kul att vakna upp till den där fejan varje morgon... :-)
Här ser vi den största pumpan för i år! Utses årligen på Topsfield Fair. Inte så där jättelätt att bära med ena fingertoppen, hah!
Saturday in Concord
So... min väska står kvar packad tills imorrn och jag börjar jobba om någon halvtimme. Får se om vi kanske skulle åka till Topsfield Fair ikväll! Har matchbloggen uppe som flik på internetsidan och följer Brynäs mot Timrå (just nu 4-3 till Brynäs... håller tummarna), läser vad alla ni gör hemma i Sverige ikväll och drömmer mig hem en liten stund till tonerna av Håkan Hellström.
Ha en underbar lördag! ♥
Lämnar Sverige vid Vinga
Ingen tid för ceremonier
Bandet spelar vår låt och det låter bedrövligt kasst
Jag orkar inte fly längre
Det är andra som rusar nu
Och det är för dom jag sjunger det här ikväll
Vi två är saknade te havs
Och vågorna dom kraschar över
Dig och mig
Vi två är saknade te havs
Vi tar oss upp en vacker dag
Du och jag
Finbesök från state of Washington
Så kom dagen! Äntligen var det dags för Malin att pallra sig över från Everett, timmen utanför Seattle i Washington, att ta planet över till östkusten och mitt och Hannah's loveable Boston. På morgonen, eftersom min lediga dag var igår, försökte jag pallra mig upp i tid men det hela slutade med, som vanligt, att jag står där och tar handen för pannan när jag inser att jag avsatt alldeles för lite tid till att duscha, städa och hinna klämma in Vanessas födelesedag i Concord med de andra innan jag skulle åka mot Hannah's house i Weston där Malin sov.
Men I did it! Även om jag var jätteglumpy och sur på mig själv när jag stegade ut mot bilen på parkeringen. Flög iväg till Starbucks och köpte ett giftcard till Vanessa och sedan lyckades jag hitta hennes gata direkt också, utan GPS! Katching! Blev överraskad av snälla Michael i dörren och sedan blev jag hälsad på av alla au pairer som nu befinner sig i Concord. På senaste tiden har jag lärt känna en del nya ansikten från Au Pair in America, Cultural Care's competition, haha. Snälla tjejer hela gänget och jag blev bjuden på fyra olika sorters kaka och Michael made fun of me när jag råkade fälla den halvdumma kommentaren om vad det kostar att frakta en bil på ett plan. Ha ha. Kul Michael.
Postade iväg min application till Massbay, tankade och satte mig ner för att kolla på den tvetydiga kartan till Hannah i Weston och åkte i helt fel riktning. Timmen senare möts jag av en utspringandes, vinkades Malin och jag släppte all glumpyness och vi for iväg efter ett snabbt möte med Hannah. Så mycket att prata om - allt från the wonders av värdföräldrar till hur man förväntar sig Sverige när man kommer hem igen. Efter lite om och men hittade vi ut till I-95 north och sedan Route 2 till Alewife. På tunnelbanan in till Boston hände världens mest sketchy thing! Jävla töntiga tonårspojkar (de mest gloomy, gråa, feta, finniga ever) satt på oss som klister. Satt och helt öppet sa saker och försökte lägga armen om oss, och följde oss sedan in på den nya vagnen när vi var tvungna att byta tåg. Har de absolut inget bättre för sig? Det var det sjukaste. HAHA... men rätt kul också på samma gång. Jag satt och sa oavbrutet till Malin "Om de inte slutar snart kommer jag börja asgarva för att jag inte klarar av sånt här".
Vi vandrade runt i underbara Boston och eftersom Malin redan sett större delarna av staden så tog jag med henne till Copley Place för lite shopping och sedan vidare till underbara Newbury Street som hon älskade. Vi hade så jävla kul också. Malin är så jävla skön skånebrud! Tror hon sa mer än tjugo roliga meningar som jag sa att jag skulle publicera i bloggen men som nu jag och mitt guldfiskminne lyckats glömt bort. Vid sextiden tog vi oss tillbaka mot Downtown Crossing och H&M, till min lycka hittade jag på ett par enkla svarta byxor som jag velat ha för en tid plus en småblommig klänning som är mer höstig. Love H&M!
Satt på gatukanten i Financial District och pratade om allt och inget för att sedan ta tunnelbanan till Harvard Square för att möta Hannah! :-) Vi stod utanför t'n och Malin erkände sin kärlek till Boston, hihi. Det bästa berömmet var nog att Boston hade en underbar atmosfär och man kan enkelt känna sig hemma. Malin satte det bästa ordet på Boston jag själv inte kunnat fundera ut. Atmosfär. Det är verkligen det Boston har jämfört med alla andra amerikanska städer. När Hannah sen uppslöt käkade vi en underbar middag på Border Café och vandrade sedan runt på Harvard campus, tramsade och tog bilder. Åkte tillbaka till Alewife där vi parkerat och stod där och pratade i mer än en timme. Om hur tiden gått så fort -- men också om den tid som vi har kvar. Jag är så glad att det blir Seattle efter mitt år slut. Det känns som ett perfekt closure av året. Closure på året. Inte på USA. Jag kommer aldrig få ett closure på USA.
Att träffa Malin igen efter nio månader och Hannah efter nästan två var helt underbart... så fina tjejer. Det var bara Johan, Sarah och Cecilia som saknades. NY 4th of January 2010!
Copley Square
Malin! <3
Haha, lite oförberedd... :-) Älskar min nya väska jag fått av världens bästa Carla!
The two of us!
Sötnos Hannah inne på favoriten Border Café inne i Harvard Sq
Fina Malin likes Ketchup... hihi
Nu har jag även en höstversion av denna bild (minns ni vinterbilden med Madde?) Och det här är inte John Harvard okej. Massa BS. De har avbildat hans vän! Det är den enda sanningen... hehe. Men man får ändå everlasting lycka i hela sin akademiska karriär om man rör vid hans fot!
Movietheatres; America
Trots att jag gått på bio många gånger här borta i Amerikat och sett filmerna som ni inte får se förrän efter några månader senare *nananana*, haha skoja, har jag inte visat er några som helst bilder på det. Så jag tänkte visa några bilder som jag och Jossan tog i veckan när vi var och såg "The Social Network" i Framingham. I USA är du most likely till att gå på en AMC-biograf eftersom de figuerar i USA som SF figurerar i Sverige. Min favoritbiograf i Massachusetts är helt klart Showcase Cinemas i Burlington... måste ta lite bilder på den senare!
Så här STOR en en large läsk i USA. Notera att jag är chockrädd och inte ens kan få handen runt halva läsken. HAHA.
AMC theatre i Framingham! Önskar min kamera på mobilen lyckats få med titlarna utanför också... det är rätt retro.
Mina tjejer
This one is for you! Jag älskar er allihopa, unconditionally. Ni är som min andra familj varenda en av er, och jag känner mig så otroligt blessed över att ha så underbart fina vänner. Jag är inte den som står och skryter om vad jag ska göra eller köpa. Men mina vänner. De är de bästa. Jag saknar er så det gör ont.
♥♥♥
Paket
Titta vad jag fann i brevlådan till mig idag när jag skulle gå ut och hämta Jack från skolbussen! Paket från Sverige med boken jag så länge velat läsa, Blondinbellas "Egoboost", jag har redan ögnat igenom typ trettio sidor! Dessutom var mamsen så snäll som skickade med en mode- och GD/AB sportartikel. Sporten är guld att läsa... ibland tror jag fortfarande att jag sitter vid vårat köksbord hemma i Gävle och läser. Tack bästa mami!
Haha, jag tror mamma tyckte hon var jätterolig. Hon hade tejpat upp en bild på mig på baksidan av kuvertet. Vad skulle detta vara bra för exakt? Haha, det enda det resulterade i mamma, var att postgubben tittade konstigt på mig -- han funderade säkert på om det var mig och bestämde sig sedan var svar nej när han såg min osminkade, trötta nuna. HAH.
Already broken, already gone
Silverbay ska få ett klagomail varför jag inte fått mitt bekräftelsebrev och imorrn åker ansökan till Massbay på brevlådan. Jag försöker skriva min journal varje dag och då och då plira på uppsatsen om mig själv. Cultural Care har fått in mina avresedatum och jag meddelar er när det är klart när jag är hemma i underbara Sverige. Utbildningen till våren är sökt. Nu blir det nya saker att ta tag i: födelsedagspresenter, julklappar och avskedspresenter till barnen. Jeez. En ny resväska. Seattle efter mitt år är slut. Faktiskt lite mer pleasant uppgifter än att hetsa med sina sex credits och vad man ska plugga i vår. AH.
Annars då? Såg "The Social Network" med min underbara Jossis. Filmen kommer till Sverige om några veckor och jag hoppas att ni tar chansen och ser den. Helt sjukt bra uppbyggnad, lead actor i Jesse Eisenberg och har fått bäst recensioner av alla filmer under hela året i USA. I princip handlar den om the rise av Facebook.
Jobbat som en packåsna de senaste dagarna och just idag slutade jag halv tolv på natten när min värdmamma och tjejerna kom hem från en musikal i Boston. Men jag och Jack hade mysigt vi två... pingvinspel och magilekar. Det är en söt kille, min lille Jack!
Puss från mig! ♥
För er som beställt bild på nya ponnyn! Här är Sweet Caroline i hagen :-)
Är hon inte söt? Gosponnie!
Dead man walking
Stefan skickade länken till den här låten till mig. The Script har alltid varit ett bra band i min mening, men aldrig riktigt tagit sig till min älska nivå av till exempel Keane eller Snow Patrol. Men nu så! Nu är det grejat... looove this song. Spotify är som vanligt efterblivna och har inte lagt ut den än så här får ni lite youtube så här på torsdagsnatten.
Nine months
Utdrag från min journal till Silverbay om denna dag:
"Today. The fourth of October, means nine whole months for me in America. Nine months! Which also means that I will be on my way home in three months, in early january. Being on my way home to Sweden after one whole year. When I try to relate to the time being, the time I've been gone away overseas, I just flip. My head flips. Because in one way it is so relatable -- I remember my goodbye dinner and my last day, a wintry sunday, in Sweden. I remember the flight over to New York City and the breathtaking skyline. I remember the schooling at Long Island with another 260 au pairs, and seeing my hostfamily for the first time at the Riverside busstation in Newton. Seeing Concord for the first time...
On the other hand I can not find my way to relate to this at all. What so ever. Whenever I try, I see this big blank space in my mind... my year seems like both a dragged out and a rapid adventurous dream at the same time. Being with the kids and the family, meeting new friends, travelling to New York, Arizona, Philadelphia, Martha's Vineyard, California, and all the other places we've been, saying goodbye to people that touched my heart dearly and then right now... sitting in my room trying to write something relatable out of something that I can and can't relate to at the same time.
Let's just say -- this experience is something comepletely new. A dream that is magical in so many ways but also one that came true. Happy moments -- sad moments. An experience I wouldn't trade for anything else."
Annars då.
Klockan inflikar med sin envisa sanning och skriker åt mig... 02.07 a.m. Trots att jag jobbat mestadels hela dagen så har jag idag och ikväll lyckats genomföra några av de saker jag länge haft på min to-do-list. Fortsätta med mina läxor till Silverbay helgen, svara på lite mail (fortfarande kvar: 23 stycken), requesta mina flightdatum hem, ansöka sjukgymnastprogrammet i Uppsala och sjuksköterskeprogrammet i Gävle och in general typ hunnit borsta tänderna. Haha. Sam har come down med halsfluss så vi var hemma hela dagen och gjorde mysig lunch tillsammans och mockade stallet. As for now så har jag också riktigt ont i halsen. Jag hoppas innerligt att detta inte är en halsfluss. Jag har ingen lust att betala 35 dollar till någon farbror doktor som ska testa mig på min, öhm, elfte halsfluss ungefär. Då tar jag hellre min antiseptic munskölj och sväljer... hahaha.
Kvällens mys var tända ljus och Gossip Girl. Love it. Det påminner mig om min precious seriekväll hemma i Sverige efter typ fem timmars plugg... och Sverige. Mitt älskade Sverige. Vi ses om några månader mina älskade! ♥♥♥
Från vänster: jag, Sarah, Johan, Malin, Cecilia och Hannah
Jag saknar er. Det bästa Sverige gänget på Long Island... på fredag får jag äntligen träffa Hannah igen och vi kommer få finbesök till Boston. Malin försvinner bort från Washington State för några dagar och intar Boston för att hälsa på mig och Hannah, och sedan på lördagmorgon flyger hon vidare för att hälsa på sötaste Sarah i D.C.
And lips... ice
Different shades
Ibland saknar jag mitt ljusa hår så här in the aftermath of dying hair, haha, även om jag har insett att jag borde hålla mig till brunettsidan. Något som dock är roligt att titta på är hur jag blir två helt olika personer med olika hårfärger. Min personlighet blir ljusare med håret -- men också mörkare med håret. Eller?
Sverigedemokraterna
Ville gärna publicera min åsikt om Sverigedemokraternas framfart i riksdagsvalet i år, något som gjorde mig mycket upprörd. Att detta parti fick flest röster efter Socialdemokraterna och Moderaterna i min hemkommun är rent utsagt skämmigt. Ana gina har fullkomligt rätt, och jag kunde inte hålla med ännu mer rätt ut från tårna till fingertopparna. Delen om att främlingsfientlighet skulle vara ett mer milt ord av rasism är så sant. Det är även intressant hur hon drar parareller till syndabockar. Haha, är jag den enda som börjar tänka på Adolf Hitler och hans framfart i depressiva Tyskland på 30-talet? Om jag ska vara helt ärlig så tror jag att det är Sverigedemokraternas sanna motiv -- och så en mörk sanning för Sverige. Genom media lyckas de framställa sig själva till sin fördel för att få röster, när de sedan får mandat i riksdagen, litar ni då på dem... ja, ni som röstade på dem? I don't, for one.
Sverigedemokraterna stoppar mångfald och tillväxt genom att hota med att vårat gamla traditionella Sverige håller på att slippa genom fingrarna. Don't. Tradition är vart hjärtat finns, inte ett årtal.
Homework?
Nu blir det söndagsjobb om någon timme. Mulet idag igen. Sakta men säkert kryper sig höstdepressionen tätt intill... men jag ska orka. På något sätt. Ha en bra söndag mina fina. ♥
Happy? Bilden gör mig i alla fall hoppfull på något konstigt, skruvat vis
October first
Min fönstersikt från källaren talar sanning om höstens intåg. Under morgonen har vi fått 3,5 inch regn med orkanvindar och löv som faller... jag älskar dock hösten även om allting blir mycket mer tyst och nedstämt. Även om jag själv också faller i den sinnesstämningen så trivs jag. Haha... ni vet när man var liten och det var typ den femtonde vackra sommardagen och man satt och kollade på typ "My Little Pony" eller liknande och ens mamma alltid sa "Ut och lek när det är så fint väder!" jag var ungjäveln som släpade mig själv ut. Fint väder är för mig typ press på att göra roliga saker. Jag älskar när det duger att typ sitta och filosofera och äta en kaka. Inte för att jag har tid med det just nu men...
Silverbay helgen den 22'a oktober är bokad och för den får jag tre credits. För att få dessa tre credits måste man såklart delta på alla mandatory classes under helgen och sen är det också... homework. När hade jag sist läxor? God knows. Så jag måste släpa upp mitt arsele på datastolen ikväll och börja efter jag jobbat klart. En femsidors uppsats på en introduktion till sig själv och sedan föra dagbok över tre veckor. Jag våndas av bara tanken. Skola är något som verkligen är helt utraderat i mitt huvud.
Mina andra tre credits ska jag ta på Massbay -- en resa med Josse till Philadelphia och Amish Country (vilket jag verkligen ser fram emot) och sedan tre lördagslektioner. Har bara kvar att boka... vilket är krångligt. Jag hatar amerikanska anmälningsblanketter. Fattar ju ingenting av deras tjafs.
Min sovis med bästa Jossis var underbar. I love you. Det enda jag önskar är att vi kunde träffas oftare, att någon kunde transportera Concord till Weymouth, men vi har ju hela Sverige när vi kommer hem igen. I stället för "Sommaren med Göran" blev det "Hip Hip Hora" och massa tacos, cola och godis. Hihi... svenska klassiker är något väldigt speciellt. Sagt, vi svenskar måste jobba på vårat översättande titelsättande. Vad är det för idioter som sysslar med detta? Robin berättade för mig att "Despicable Me" som man nu kan gå och se i Sverige har dessa idioter döpt om till "Dumma Mig". Öh.
På torsdagen tog jag tåget tillbaka och träffade Anna i Concord. Vi åt french toast på Helen's och pratade om allt och inget. Alltid lika underbart. Jobb och sedan somnade jag i sängen efter Grey's Anatomy, haha...
Pratade med bästa BFF imorse. Jag kommer hem snart min fina vän. Då ska vi sitta ihop... literally nästan. Kan inte förstå hur jag ens klarat att vara ifrån dig i snart hela nio månader. Ibland tror jag det är för att allt detta känns som en lång men också rapid dröm. Jag saknar hela min familj. Jag saknar alla mina fina vänner. Så pass att det gör ont.
Nu ska jag åka och hämta barnen på skolan! KK och Jack har playdates med sig hem så det blir full bil. Sam har tydligen fått halsfluss, stackars tjej. Förhoppningsvis blir det inte stackars mig anytime soon. Jag har ju en tendens att lyckas plocka åt mig sånna. För ett år sen var jag helt utslagen med fyrtio graders feber... haha. Jag var nog en häxa.
Ha en bra helg mina fina! Puss
Pieces
Jag vet absolut inte varför men jag har kommit på mig själv med att tycka om de svåra delarna i Twilight historien bättre än de lyckliga... jag vet inte om det kanske är för att jag älskar att drapera mig själv i jobbiga sinnestämningar eller om det kanske också är dem i historien jag endast kan relatera till. Twilight i sig är inte en kärlekshistoria om en tjej som blir kär i en vampyr som glittrar och sedan levde alla sitt lyckliga slut. Det handlar om att välja sitt liv och leva med de besluten -- att hitta någonting som man värderar högre än någonting annat, som man är beredd att offra allting för. Och att stå på och se allting förändras till priset av det.
