Nej men... det är lugnt du

Mitt näsblod vägrar att ge sig och jag har blödit i runt en halvtimme en eller två gånger varje dag nu sen i fredags (med undantag för idag... än... peppar peppar). Det blir en ond cirkel eftersom jag är så förkyld så blir slemhinnorna torra i näsan vilket orsakar mina rätt ytliga blodkärl där att spricka upp för vad som helst ungefär, och när de väl skapat en skorpa efter blödningarna så löser allt jävla snor upp den igen. Medicin 101. Varför har inte jag 20.0 och får gå läkarlinjen liksom? Haha, nej men helt seriöst. Jag vet att näsblod är helt ofarligt och att man alltid upplever mängden blod som större för att man sväljer hela tiden (och rapar blod senare)... men det är psykiskt påfrestande och bara jobbigt.

Så cut to the chase -- jag och min värdmamma kom överrens att det kanske skulle vara en bra idé att uppsöka läkare men hon visste inte riktigt vad som gällde för min försäkring (Cultural Care au pairer är covered av Aetna) i USA. Visst skulle jag kunna gå till akuten men det vore nog bättre att boka en tid för en sak som denna. Så hon sa att jag borde kontakta min LCC. Eftersom jag inte helst får prata i telefon när jag jobbar så smsade jag henne, det har fungerat bra förut med sms kontakt eftersom hon svarade i söndags på mina frågor om kvällsmötet, men... nu idag, snart 24 timmar senare, har jag inte fått ett svar. Jag förstår att hon är riktigt upptagen, hon har fyra barn tror jag och jobbar på mina barns skola. Jag respekterar den tid hon behöver. Men... haha... hoppas jag inte behöver hjälp sen när björnen i Concord attackerar mig. Då är det nog kört om jag får svar dagen efter. Hahaha. Nej men... det är lugnt. Kolugnt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0