Out in the barn
Imorse drog jag upp arlset från datastolen efter att ha kollat på sista avsnittet av Americas Next Top Model och fick världens sug efter att rida fast jag förra veckan red ungefär veckans alla dagar (fick en störd träningsvärk) och är förkyld... men det är så underbart att Scottie jag bara kan gå ut till. Första gången det känns som att ha en egen häst faktiskt. Det går väldigt bra med träningen för oss! Min plan var ju att rida till honom så han är perfekt för Sam när jag återvänder hem till Svedala. Har börjat rutat in ängen som en ridbana så han ska lyssna till hörnpasseringar osv. I min tro är han absolut utbildad LA eller även klassen över.
Idag drog jag igenom LC:1 programmet bara för att, helt otroligt att man minns de programmen... lärde ju mig när jag var runt tretton! Fantastiskt. Vi hade lite småmissar men det är detaljer att jobba på. Han är väldigt stadig med grymt fint steg, det är mer rörelserna han behöver få in... men det ska vi kirra! På slutet kunde jag inte hålla mig för att galoppera över hela ängen. Det är fööör underbart. Jag blir lite töntig och tror att jag är med i värsta western filmen. Haha. Jag kanske kan vara statist om jag har tur. Jag menar. Alla kan ju inte rida!
Tog även lite bilder på Scottie och lillpålle Caroline :-) Mina två pluttisar båda två. 
Caroline ute i hagen och mumsar på sitt sista frukost hö...
Scottie ♥
Hahaha! Bästa bilden jag fick till på mig och Scottie. Min arm är för kort och hans huvud för stort. Carro, du är ju typ proffs på häst-och-jag bilder... vad är tricket? Haha :-)
Fina häst... älskar honom lite för mycket redan... ♥ 
Tittut, hihi... hon är ju för söt, eller hur? Vem kan säga nej till det fejset liksom? Hihi ♥
