Linda Åberg

Passar på att slänga in en liten uppdatering om livet i staterna trots att jag befinner mig i den graden av trötthet, att jag liknar en zombie vars nuna är för hemsk för att ens platsa i Zombieland. Hemsk är det, alltså.
Livet rullar på här borta!

Fredag bestod av att jag hade min day off som sagt, och äntligen fick prata med några av er bästa på skype. Den lilla grejen... skype, måste nog vara min favorituppfinning of all time. Det är ju i princip som att fika med personen eller något. Utom att ta på varann då (inga missförstånd.. hah). Min älskade mamma var nog roligast (förlåt mamma, men jag vet att du kan erkänna att du själv inte tycker att du är speciellt teknisk), hon stod och småskrek "HEJ LINDA, SER DU MIG, SER DU MIG, HALLÅÅÅ!!!" Underbart, anyways.

Senare på kvällen blev jag upphämtad av Alex och Nico, vi åkte till Starbucks i lokala Concord och träffade Maria och Cornelia... trevliga tyskar allihopa! Kände mig verkligen välkommen trots att alla fyra liksom hörde hamma i samma land, kan ju lätt bli att man slänger in nationalspråket några svängar då, men så var inte fallet. Mycket trevligt och några roliga skratt. Killarna som jobbar där är sjukt roliga, haha, en kille kom fram och snackade om hans sjuka tågluff i Europa. Av någon anledning känns det som många jenkare tror att vi européer är galna, smutsiga och ruffiga sexturister vars enda mål består att leta efter det bästa stället att röka på i Amsterdam. Hahaha... rolig kille ändå. Nu var han tydligen kristen dock. Han hade insett att drickandet inte gav någonting. You go, you go man! (jamaicansk brytning)

Idag har jag vaknat upp trött. Till min stora besvikelse har jag lyckats flippa bort från min dygnsrytm jag trimmat in i Sverige redan, 6 timmar efter det är, hahaha. Eftersom jag var ledig tills eftermiddagen kom Nico och hämtade upp mig för att visa mig hans Concord. Han tillade att det inte var så mycket att se och det kan väl kanske stämma litegrann, hihihi. Missförstå mig inte. Jag trivs i communityn hittils... bara det att det inte är så mycket puls. När det blir vår och sommar vet jag att det kommer bli sjukt vackert med amerikanska idyllen och gula skolbussar. Soo... vi traskade runt i Concord. Pratade med bibliotikarien i Concord om deras gigantiskt stora pepparkakshus och efter en ganska lång promenad runt vägen mot West Concord och parker kom vi innåt Main Street igen och käkade glass på Helen's. Trevligt!

Ikväll har jag varit med barnen då deras mami har varit in på middag & bio med en vän. Vi har kollat på film, bakat, ritat... osv. Vi var även ut i deras egen lekpark på baksidan. Kan tänka mig att det måste vara fantastiskt vackert där mot sommaren. Gigantiska träd och vackra sluttningar ner mot en damm. Det går bra med barnen än så länge. Ibland är det lite svårt när de har interna bråkomgångar, jag vill ju inte ta någons parti till exempel. Men de lyssnar på mig - för det mesta. Hur söta som helst när de springer fram till mig, ger mig en gigantisk kram och säger "I'm so happy that you're our au pair!" Då känns det som att något av det jag gör måste vara bra. :)
Haha just det, by the way, så är det är (gigantisk enligt mig) räv som bosatt sig i skogen närmast oss. På natterna kan man höra den yla och vi är lite smårädda för att släppa ut Zoe (hunden) för länge. Men då jävlar kommer jag ut och gör ett björnvrål om rävsaten skulle komma nära. Drar på storstövlarna och jagar den ner för sjön. Haha.

Med det sagt tänker jag slå på Nickelodeon och vara tio år igen innan jag somnar. Om det finns någon själ som undrar något speciellt, eller vill om att jag ska skriva om något speciellt, för den delen, vore det jätteroligt om ni sa till. Ni är ju i alla fall en liten skara som följer mig, trevligt att ni vill vara med.
Puss och godnatt från East coast America

Concord by fall



Lånad av: http://www.volume3.com/web-page/nature/Great%20Meadows%20Concord_2.jpg