Linda Åberg

Tror det var min standardfras under dagen när jag och Josefin skulle leta på Quincy Market. Ja, på något sätt råkade jag efter HM i Downtown Crossing (min älsklingsdel av Boston) där jag köpte tre underbara plagg (ajaj), dra med Josefin på världens omväg till North End i de italienska kvarteren och sedan runt igen. Varje gång jag såg en liten bit av en hamn utbrast jag utpustande "Ja men, där är det ju!" och blev lika snopen varje gång. Trötta och hungriga frågade vi en tjej som snällt förklarade vägen... sen blev det thaimat på trappstegen. Roligast var nog ändå när Josefin sa "MEN HERREGUD! Jag trodde ju han jobbade här..." till en uppträdare, utrustad från topp till tå med brandman-gear tillhörande viktiga orangea plasthatten, började utföra split och spagat-försök på marken. HAHAH.

Resten av dagen har jag jobbat, hårt och flitigt. Körde i ilfart ut från route 2 för att jag visste att det pågick vägarbete. Så rätt så. Kom i precis tid för att hämta upp tjejerna på skolan! Nu på kvällen har det regnat... rain... ueeeh. Första gången på länge som jag fick dra upp värmen här på rummet till 70 F istället för att låta den vara av. Hoppas att det bara varar i en dag. Jag vill ha fint väder i helgen när jag är ledig! Aiiiight... annars kommer jag förvandlas till en elak jävel.

Vill bara passa på att announca att Madde har åkt hem. My hometown girl. Trots att vi inte hann ses så mycket på slutet kommer jag sakna dig stumpilumpan... hon står på svensk och Gävle mark imorgon. Make no mistakes... det finns stora delar av mig som önskar att det vore jag. Men också delar av mig som står fast i USA. Kan man splittra sin själ som Lord Voldemort? Hör av er.


I'mma be what I set out to be, without a doubt undoubtedly